Jag kollar till datorn då och då närmsta timmen, får se när vi är här båda två. Ska vi köra igång en direktchatt i FC då?
Tjohoo!
Möblerat om och lagt till..
Hej hopp!
Jag har gjort några förändringar.. Jag flyttade stycket om turism och rymdturism från ”Infrastruktur” till ”Fritid”, sen lade jag till ett litet (enormt litet) stycke om handel till ”Infrastruktur” – borde skriva något mer om framtiden, men hittar inga källor. Sen klämde jag in en (hyfsat) kortfattad text om teknologi och tankar kring datorer, telefoni samt film och musik under ”Fritid”.
En snabböversikt över menyerna, med några tankar från mig:
Om arbetet: vår problemställning, wee!
Ekonomi: Lite, men ändå ganska talande text. Illustration behövs?
Infrastruktur: Väldigt mycket text, många illustrationer.
Politik: Tomt, men visst hade du något på gång här?
Fritid: Hyfsat mycket text, måttligt med illustrationer.
Miljö och klimat: En del text, bra med illustrationer än så länge. Hade du mer på gång?
Arbetsmarknad: Halvmycket text, men behöver fler illustrationer?
Intervjuer: Enormt mycket text, illustrationer överflödiga? Bilder på intervjuoffren?
Nya yrkesgrupper: På gång märker jag.
Var står vi? Hur mycket till är det som skall in i arbetet, hinner vi publicera innan sena kvällen? ![]()
Jag måste bara tänka på att jag har ett prov i fysiken imorgon, så jag måste nog plugga lite sånt också..
Sociala medier..
Gah, vad svårt att skriva framtidsvisioner om dessa. Det jag har fått ihop hittills handlar till stor del om hur det ser ut idag, jag vet inte hur jag ska gå vidare.. Jag klistrar in det jag skrivit hittills:
Sociala medier, framtidens kommunikation och nyhetsförmedling
De senaste åren har vi sett en massiv frammarsch inom digital kommunikation, fenomenet kallas sociala medier. De sociala mediernas bränsle är såklart internet, som även det fortsätter att utvecklas i samma takt. Eftersom någon avtagande utveckling inte kan märkas, snarare stegrande, går det att utgå fran att både de sociala medierna och internet kommer att fortsätta sin evolution. Frågan är till hur kraftigt de sociala medierna kommer att slå mot de konventionella kommunikationssätten. De sociala medierna med internet i ryggraden är ju faktiskt inte bara bekvämare, de är även mer ekonomiska och kanske framför allt mer demokratiska.
Enligt Technorati fanns det i januari 2009 ungefär 133 miljoner bloggar i blogosfären, technorati är internets största bloggsökmotor. Bloggandet, nutidens och framtidens sätt att uttrycka sig. Bloggarnas teknologiska framtid är svår att sia om, men bloggens framfart inom opinionsbildning och i marknadsföringssyfte har varit enorm. Som ett exempel på bloggens genomslagskraft kan nämnas att en stor del av Barack Obamas presidentvalskampanjs framgång berodde på målmedveten och lyckat bloggande. Likaså ser vi framtidens digitala mötesplatser i de enormt framgångsrika sociala nätverk som bildats de senaste åren, Facebook som exempel i januari 2009 hade ca. 200 miljoner aktiva användare. Men det som kanske till största del hotar den kommersiella nyhetsindustrin är fenomenet sociala nyheter. Nyhetsflöden skapade av världens alla internetbesökare, där nyheterna som drar till sig störst antal läsare och/eller ”diggare” visas som dagens headlines. Exempel på detta är Digg och Google News – demokratiserade nyhetstjänster.
Källor/läs mer:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier
http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_n%C3%A4tverk
http://thefuturebuzz.com/2009/01/12/social-media-web-20-internet-numbers-stats/
Centrera film
Först måste du byta till HTML-läge istället för texten, sen måste du skriva in sk. HTML-tagger för att kunna centrera filmen.
<center> och </center>
Här är en bild som visar hur det funkar, tror att du måste klicka på den för att få i sebar storlek..
Miljö och klimat
Jag klurade lite på den där ”Miljö och klimat”-menyn som vi har.. Väldigt många av andra saker vi har på sajten relaterar ju till just miljön och klimatet, t.ex. nästan alla teknologiska landvinningar inom ”Infrastruktur” har ju indirekt blivit initierade med tanke på de miljömässiga fördelarna – givetvis med ekonomiska intressen bakom – men dock. Hur ska vi tänka med den menyn?
Sjöfart
Nu har jag lagt till en liten del om sjöfart också, den ligger under ”Infrastruktur” tillsammans med flygindustrin och alla de där.
Grejat lite..
Så, nu har jag grejat in det material som just nu finns i bloggen till de olika menyerna. Antagligen måste vi skyffla runt lite, men det får duga så länge, bra att ha lite översikt över det som finns så att vi kan se var det saknas svar på frågeställningar och liknande.
Online?
Är du online Carina?
Det verkar inte så enkelt som jag hade tänkt att fippla med inläggen, om du är online kan du väl kliva in på FC och starta en direktkonversation med mig?
Infrastruktur/familj och fritid?
Jag har hållit på och jobbat lite med en text om framtidens turism, vilken jag hade tänkt skulle passa bra till familj och fritid – men den skulle likagärna till viss del kunna falla in under kategorin infrastruktur.. Jag klistrar in det jag har sammanfattat hittills här, så får du säga vad du tycker?
PS. Jag raderade det förra inlägget, det här är mer uppdaterat.
Tekniken i vardagen, 2030.
Turism
Om vi ser på den historiska och den samtida utvecklingen är turism en väldigt snabbt växande sektor, vilket förstås har flera orsaker. Men kanske är den största anledningen den pågående globaliseringen, som med hjälp av den värdsomspännande öppna kommunikationen som bränsle sakta men säkert suddar ut världens gränser. Platser, kulturer och upplevelser har blivit möjliga att utforska digitalt av vem som helst, vilket borgar för nyfikenhet och en lust att själv uppleva de olika platserna och kulturerna. Men lågan som tänder bränslet i form av den öppna kommunikationen är ändå teknologiska innovationer och optimeringar inom transportindustrin, tillgängligheten ökar och det blir enklare att resa.
Tågindustrin
I framtiden kommer vi att få se effektivare, snabbare och bekvämare tåg, i form av maglevtåg. Maglev (magnetic levitation) är en nygammal tågteknik som dök upp först under 1960-talet. Men forskningen kring tågen lades ner i mitten av 70-talet, för att sedan dyka upp igen under 80-talet. Det första kommersiella maglevtåget invigdes 1984 i England, tåget kom upp i 42 km/h. Idag har utvecklingen kommit längre, maglevtåg finns i Japan, Kina och Tyskland, dagens topphastighet har noterats till 581 km/h. Som jämförelse kan nämnas att X2000 har en toppfart om ca. 200 km/h. Maglevtekniken bygger på magnetisk levitation, med hjälp av magnetism både svävar och färdas tåget över rälsen. Tekniken är under utveckling, men den är lovande och medför många fördelar. Dels är maglevtågen energisnålare, mindre underhållskrävande och miljövänligare än konventionella tåg, samtidigt som avsaknaden av hjul mot räls gör att tågen går mycket mjukare och tystare. Med tanke på att maglevtekniken har potential att frambringa även snabbare tåg finns här potential att ersätta t.ex. inrikesflyg med en snabbare, miljövänligare och billigare teknik.
Bilindustrin
Bilindustrin är under stort behov av förändring, enligt beräkningar kommer världens oljelager bara att räcka i 43 år till. Men det största problemet är inte att oljan kommer att ta slut, utan oljans massivt negativa konsekvenser på jordens klimat. Men en förändring ligger i startgroparna, elbilen. Elbilen anses av väldigt många vara ett måste för framtiden, det förekommer väldigt mycket forskning och bara i Sverige sätter många kommuner upp laddningsuttag för elbilar. Många kommuner genomför även projekt med förhoppningen att i framtiden kunna fasa in elbilen i samhället, Shopping Circle i Gävle är ett exempel på ett sådant projekt. Förutom miljövänligheten medför även elbilen många andra fördelar, t.ex. är el mycket billigare än bensin och motorerna mycket tystare än konventionella förbränningsmotorer. Dessutom är elmotorer mer hållbara och pålitliga än förbränningsmotorer, vilket innebär ett mindre servicebehov. Enligt Wikipedia skulle en storskalig övergång till elbilar innebära ett minskat koldioxidutsläpp likvärdigt med hela Sveriges utsläppsmål till 2020.
Flygindustrin
Dagens flygindustri är en utav dagens stora miljöbovar, den är i stort behov av förändring och optimering inför framtiden. Internationella klimatpanelen (IPCC) bedömmer att flygtrafiken står för ca. 2% av dagens globala utsläpp av koldioxid, och hela 3,5% av människans totala påverkan på klimatet. Fram till 2050 förväntas de värdena ändras till 3% respektive 5-6%, om ingen ändring sker. Dock kan förändringar ligga i luften. Ett team baserat vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) vann i slutet av 2008 ett utvecklingskontrakt med NASA (National Aeronautics and Space Administration) värt två miljoner dollar. Kontraktet går ut på att över 18 månaders tid utforska och utveckla koncept som skulle kunna leda till miljövänligare flygplan, vilka om de lyckas skulle kunna leda till en ny flotta av kommersiella flygplan till 2030.
Rymdindustrin
När det kommer till turism och upplevelseindustri finns det kanske inte någonting som är så spännande och lockande som rymdturism. Redan nu är det möjligt för människor med onödigt mycket pengar att göra korta som såväl långa resor, den förste rymdturisten t.ex. spenderade 7 dagar ombord på ISS (International Space Station), 20 miljoner dollar kostade resan (Dennis Tito, 2001). Och i dagarna (2010-02-18) såldes även den första rymdresan av en svensk resebyrå, 1,4 miljoner betalde en hittills okänd svensk framtida rymdresenär. Svenskens resa går dock ej att jämföra med Titos, då svensken kommer att resa 11 mil upp i atmosfären och bara kommer att vara i viktlöst tillstånd i fem minuter, ISS höjd varierar mellan 34 till 40 mil. Virgin Galactics arrangerar resan som beräknas äga rum tidigast 2012. Virgin Galactics har även skrivit kontrakt med Spaceport Sweden i Kiruna, från 2012 räknar de med att rymdresor kommer att vara möjliga från svensk mark. Dock kommer svensken ej att resa från Sverige, utan från New Mexico i USA. Värt att tillägga är att redan i dagens läge finns möjlighet för den som har ännu mer onödiga pengar att köpa än mer exklusiva resor, Space Adventures erbjuder t.ex. privatpersoner att köpa en resa med destination månen, för 100 miljoner dollar. Men tanken är dock inte att landa på månen, utan att åka runt den. Space Adventures räknar med att denna resa kommer att äga rum innan 2020, någon köpare finns dock inte i nuläget. Vad som kommer att hända i framtiden är svårt att sia om, men rymdturismen har växt med en väldig fart, och ju större utbudet blir desto mer kommer priserna att sjunka. Men att priserna skulle sjunka så mycket att vanliga privatpersoner skulle kunna ha råd att rymdturista kommer nog att dröja många år tills det inträffar.
Källor/läs mer:
http://en.wikipedia.org/wiki/Maglev_%28transport%29
http://sv.wikipedia.org/wiki/Maglevt%C3%A5g
http://sv.wikipedia.org/wiki/SJ
http://sv.wikipedia.org/wiki/Flygplan
http://thefutureofthings.com/news/5798/mit-and-nasa-designing-silent-aircraft.html
Bild: http://www.azocleantech.com/details.asp?newsID=3856
http://en.wikipedia.org/wiki/Fossil_fuel
http://www.fortum.fi/sahkoauto/#swe/faktaasahkoautosta
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elbil
http://www.shoppingcircle.se/
Bild: http://www.automotorsport.se/bigpix/2007/Mitsu_elbil_stor.jpg
http://www.metro.se/2010/02/18/82097/skaning-kopte-forsta-svenska-rymdresa/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Virgin_Galactic
http://rymdturism.se/content/section/8/73/
http://www.spaceadventures.com/index.cfm?fuseaction=Lunar.welcome
http://www.space.com/news/commercial-spaceflight-ready-to-serve-100203.html



Baaah, vad gör vi med den här texten???
Vi skulle vilja lyfta fram begreppen mjuk och hård infrastruktur. Det som vi pratar mest om är den hårda typ vägar i form av betong och järn. Den mjuka innehåller exempelvis utbildning, vård, kultur, evenemang och uteliv.
Den hård infrastruktur är ett måste som dock inte räcker. Den mjuka infrastrukturen är avgörande för de människor som arbetar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning. Infrastrukturer som inte alltid är så påtagliga men desto viktigare bidragsgivare till en plats symbolvärde. Dessa personer som snart är halva befolkningen enligt Richard Florida, professor vid George Mason University, består av självständiga individer som ställer krav på de platser där de ska bo och verka. Richard kallar dessa för ”den kreativa klassen”, personer som aktivt söker sig till områden med utpräglad tolerans, jämställdhet, öppenhet och social omsorg. Enligt honom så är det hög tid att byta fokus från konkurrenskraft till kreativitet och att alla tecken tyder på att folk i allt högre grad kommer att styras mot att först söka sig till ett område som är attraktivt.
Den region som lyckas få störst andel av befolkningen att tillhöra den kreativa klassen kommer enligt Richard Florida vinna loppet om framtiden. Enligt honom så har Sverige och Skandinavien väldigt goda förutsättningar för att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt för att vi har ett försprång när det gäller mjuka värden, som tolerans, öppenhet, jämställdhet och social omsorg.
Behovet av dynamik i infrastrukturprojekt kan man inte nog understryka. Och att fokus flyttas från det hårda.
Det är tjänsten i sig som är det intressanta som exempelvis rörligheten (mobiliteten), inte själva banan eller vägen som byggs.